Danish Neoclassical Painter, 1783-1853 Danish painter and teacher. He has been called 'the father of Danish painting' because of the influence he exerted on Danish painters in the second quarter of the 19th century. With Christen K?bke he was the leading painter of the Danish 'Golden Age' (c. 1800-1850).   Related Paintings of Christoffer Wilhelm Eckersberg :. | Portrait of Marie Sophie of Hesse-Kassel Queen consort of Denmark | View through three northwest arches of the Colossum in Rome,Storm gathering over the city | Seated Nude Model | Portrait of Marie Sophie of Hesse Kassel | A photograph of a print of a photograph of a painting showing Loki and Sigyn from Norse mythology. |
Related Artists:
LEDESMA, Blas de
Spanish painter documented 1602-1614 in Granada,Spanish painter. He is known to have worked in Granada from 1602, and in 1614 he designed a stucco vault decoration for the Alhambra. Archival sources testify to his renown as a painter of decorative fresco grotesques (untraced) and still-lifes. His activity as a still-life painter remains debatable, partly because he has been confused with Blas de Prado and also because of Torres Marten's controversial attributions. Ledesma's only unanimously accepted autograph painting is Still-life with Cherries and Flowers (Atlanta, GA, High Mus. A.), signed in Granada. A highly decorative painting, it shows none of the sophistication of still-lifes by Juan Senchez Cot?n, in Granada from 1603. It is painted meticulously and drily. Depicting a severely drawn, rather flat basket on a narrow ledge flanked by flowers behind it, the rigorously symmetrical composition is relieved only by soft lighting and the studied disarray of some fallen cherries. Two other unsigned and poorly preserved still-lifes of analogous subject-matter have been attributed to Ledesma
Jan provoost
Dutch, born circa 1465-1529,South Netherlandish painter. He probably came into contact with Simon Marmion, the renowned painter and book illuminator from Valenciennes, via Jacquemart Pilavaine, a publisher and illuminator in his native Bergen. Provoost married Marmion's widow, Jeanne de Quaroube, before 1491, and it is thus assumed that Marmion was his teacher. In 1493 Provoost moved to Antwerp, a promising town for artists, where he registered as a master in the Guild of St Luke, but in 1494 he travelled to Bruges. He became a citizen there and soon played an important part in the painters' guild. In 1506 Maximiliaen Frans (1490-1547) was his pupil. Provoost received commissions for decorative work from the town council and church authorities in 1509, 1513 and 1520, the year of the Triumphal Entry of Charles V into Bruges, for which he worked on the decorations. He returned to Antwerp the same year to meet Albrecht Derer, who may have drawn his portrait. Derer visited Bruges in April 1521 and was Provoost's guest. Of Jan Provoost's children, Adriaen Provoost (b 1508) became a painter and Thomas Provoost a glassmaker, both active in Bruges. Jan Provoost's time as a pupil in a northern French miniaturist's workshop was of decisive influence on his later oeuvre. His work radiates assurance, with its precise drawing, restrained expression and airy landscapes, and he was successful in Bruges, where there was little competition after Hans Memling's death in 1494.
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).